Det finns många platta bröd, så vad är då Tunnbröd? Tunnbröd är tunnare än mjukkakor som Polarkaka och Hönökaka, och dessutom sprödare och mindre karamelliserade än knäckebröd. Benämningen på de olika tunnbrödsvarianterna kan förvirra den oinvigde. Bröd som Kavelgris, Riska, Tidningspappersbröd och Ljusugnsbröd är allihop olika tunnbrödsvarianter. För att minska förvirringen och skilja ut tunnbrödet från andra platta bröd har Tunnbrödsakademin tagit fram en definition. Den lyder:
Ett kavlat, naggat, mjukt eller hårt bröd som bakas under kort tid i hög temperatur, helst 400-500 grader. Brödet har oftast små bubblor. Det är cirka 0,5-3 mm tjockt, bubblorna ej medräknade. Brödet bakas på mjöl av korn, råg, vete, havre, ärtor och bark, antingen i olika blandningar eller med ett enda mjölslag. Tunnbröd kan bakas såväl med som utan surdeg, jäst och potatis. Som degvätska förekommer vatten, mjölk, blod och vassla. De vanligaste förekommande kryddorna är anis och fänkål. Färgen varierar från nästan vit via ljust grå till gyllene. Blodbröd är grålila.
Läs mer om tunnbrödets historia och brödtyper genom att klicka på knapparna nedan.