Tunnbrödsvarianter, maträtter och smörgåsar
Bitå
Dalarna, Mora/Orsa. Tunnbrödrulle med potatis, stekt sill och lök.
Bäta
Jämtland. Samma pålägg som "bitå" ovan.
Blöta
Allmänt i Norrland. Tunnbröd doppas i varm buljong , mjölk eller spad från kokt kött och läggs på tallrik med smör. Kan serveras med skinka och senap eller kokt kött och rotsaker. Rätten äts med kniv och gaffel. Ibland läggs brödet i buljong i djuptallrik och äts med sked.
Bryta/Bruta
Allmänt i Norrland. Maträtt med hårt tunnbröd som bryts i bitar och läggs i fil eller mjölk, ofta tillsammans med sylt.
Brösull
Jämtland. Se bryta.
Fenka/Finka
Västerbotten. Maträtt med ett tjockt och hårt tunnbrödsliknande bröd som kokas i fett och vatten.
Framugnsbröd
Norrbotten. Kallas också ljusugnsbröd eller tunnbröd. Det finns olika tolkningar till ordets ursprung, 1) en omskrivning av ordet flamugn som betyder att elden brinner med ljusa lågor under hela bakprocessen, 2) en ugn där man lade in ved och eldade framifrån, i jämförelse med större bageriugnar där eldningen sköttes från ugnens baksida.
Gárppa
Lulesamisk benämning för hårt tunnbröd. Tunt och sprött, äts i fil eller kokas i mjölk till blöta.
Gáhkku
Sápmi. Samiskt mjukt tunnbröd som även kan bakas ut lite tjockare och då kan kallas för glödkaka eller mjukkaka.
Glödkaka/Glödhoppa
Norrbotten. Se gáhkku.
Haff/Hass
Dalarna. Mjukt tunnbröd som bakas i stekpanna och gräddas på båda sidor.
Kakubröd/Kakun
Allmänt. Hårt, tjockt tunnbrödsliknande bröd som äts i maträtter som finka/fenka. I Västergötland: mjukt bröd med fett och sirap.
Kavelbröd/Kavelgris/
Kavelbulle
Dalarna (Rättvik). Mjukt bröd bakat med sirap och kryddor. Bakas traditionellt till årets högtider.
Kavelkvött
Dalarna (Vikarbyn). Som Kavelbröd fast tjockare.
Klining
Nordvästra Jämtland. Tunnbröd med utstruket smör och socker. Nära släktskap med norska lefsor.
Klådda
Norrbotten. Mjukt tunnbröd.
Lefsa/Läfsa
Dalarna, Dalsland, Värmland samt Norge. Mjukt tunnbröd, bakas ofta i stekpanna.
Lutfiskbröd
Jämtland. Ojäst, hårt korntunnbröd.
Mormorsbröd
Jämtland. Jäst, mjukt tunnbröd.
Mjukstut
Västergötland. Smörgås gjord på mjukt tunnbröd.
Picke-bröd
Västergötland, Jämtland. Hårt tunnbröd, i Jämtland jäst, hårt tunnbröd.
Rieska
Norrbotten/Tornedalen samt Finland. En finsk benämning på platta bröd. Recepten varierar mellan landskapen och kan innehålla kornmjöl, vetemjöl, rågmjöl, potatis, kärnmjölk och bovetemjöl. Brödtjockleken varierar från ett par millimeter upp till en dryg centimeter.
Riska
Norrbotten (Kalix). Mjukt tunnbröd.
Ringelbröd
Norrbotten. En smörgås med halstrad strömming eller annan fisk.
Schlakapickebrö
Jämtland (Oviken). Mjukt tunnbröd.
Smolanedi/Smola
Norrbotten. Se bryta.
Stittjer
Dalarna. Smörgås gjord på kavelbröd.
Stompa/stomp
Dalarna. Mjukt tunt bröd som gräddas i stekpanna. Norskt ursprung.
Stut
Jämtland. Mjukt tunnbröd med messmör.
Söll
Allmänt. Maträtt. Hårt tunnbröd i surmjölk (fil). Se bryta.
Tassä
Dalarna. Bakas med grovt rågmjöl, jäst och potatis. Degen blandas varm och får jäsa över natten. Bakas sommartid.
Tilla
Norrbotten. Mjukt tunnbröd, av samma deg som hårt tunnbröd men gräddas kortare tid.
Tidningspappersbröd
Hälsingland, Ångermanland. Mycket tunt och sprött, hårt korntunnbröd.
Tuppa
Dalarna.Tunnbrödsmörgås med kött, fisk eller potatis som pålägg och med ett lock av ännu en skiva tunnbröd.
Tuttul
Dalarna. Tunnbrödsmörgås med kött, fisk eller potatis som pålägg och med ett lock av ännu en skiva tunnbröd.
Tylla
Norrbotten. Smörgås med fisk och potatis på Klådda.
Tyta/Tuta
Dalarna (Malung). Smörgås på mjukt tunnbröd.
Tölla
Dalarna (Malung). Mjukt tunnbröd bakat med potatis. Även en benämning på en smörgås med sill och potatis på mjukt tunnbröd.
Tönnbrö
Dalarna (Malung). Hårt tunnbröd.
Ärtbröd
Hälsingland, delar av Jämtland. Hårt tunnbröd med ärtor i.